Q&A med Christiane Dolva Törnberg, Fjällräven

Fusion Associates pratar med Christiane Dolva Törnberg, hållbarhetschef på Fjällräven, om leveranskedjor, PFC, begagnade varor och hur hoppfull hon är inför framtiden, eller om hon tror att vi är på en oundviklig kollisionskurs med naturen.

Frågor och svar med Grishma Jashapara, managing partner på Fusion Associates.

 

Christiane Dolva Törnberg

HÅLLBARHETSCHEF

Berätta lite om din bakgrund, om Fjällräven och vad din roll inom företaget är.

Jag kommer ursprungligen från Norge och flyttade till Sverige för att studera Sustainable Enterprising vid Stockholm Resilience Center. Jag träffade min man och blev kvar här. Jag har arbetat inom hållbarhet och affärsutveckling de senaste 11 åren och har hittat min plats i friluftsindustrin och på Fjällräven, där jag kan kombinera min passion för att vara ute i naturen med min passion för att utveckla företag i en mer hållbar riktning. Fjällräven är ett svenskt friluftsmärke som har funnits sedan 1960-talet. Det är ett varumärke som har hållbarhet integrerat i sin kärna, med ett uppdrag att inspirera världen att vandra med naturen. Det uppdraget och hållbarhetspositionen gör mitt jobb som global hållbarhetschef för företaget till en ren glädje. Det är en så passionerad grupp av talangfulla människor att arbeta med, och min roll är att säkerställa att vi alla har kompetensen, verktygen och kunskapen för att driva oss i en allt mer hållbar riktning.

Vilka är de största problemen du ser inom friluftsindustrin idag?

Hållbarhetsområdet tenderar att vara mycket fokuserat på problemen, eller kanske utmaningarna. Men jag vill också börja med att understryka att det finns så många möjligheter inom friluftsindustrin just nu. Konsumenternas efterfrågan på hållbara produkter och tjänster ökar och hur hållbarhet har blivit en av drivkrafterna i innovationer, både när det gäller nya material, produktionsprocesser och affärsmodeller, är något jag finner mycket uppmuntrande!

Med det sagt tror jag att några av våra största utmaningar ligger i det faktum att majoriteten av vår klimatpåverkan kommer från produktionen av våra material och produkter. Därför behöver vi alla börja arbeta på ett helt annat sätt med våra leverantörspartners för att driva förändring, innovation, en övergång till förnybar energi och mer effektiva produktionsprocesser.

Jag tror också starkt att vi behöver prata mer om produkternas livslängd. Hållbarhet och att säkerställa att de produkter vi sätter på marknaden uppfyller ett funktionellt behov och är byggda för att hålla är en nyckelaspekt om vi vill röra oss i en hållbar riktning. En produkt som används och älskas i generationer har en mycket lägre påverkan i slutändan än en produkt som antingen går sönder eller faller ur trend inom ett år

Vad gör ni för att göra era leveranskedjor mer hållbara?

Detta är ett så intressant ämne att arbeta med idag eftersom det kombinerar behovet av transparens genom en komplex leveranskedja med behovet av gedigna data för att förstå var tryckpunkterna ligger, samt behovet av att säkerställa att alla delar i samtalet är på samma sida. Med det menar jag att vi kommer att vara mest effektiva i att uppnå den förändring vi behöver genom att verkligen ha en nära dialog och samarbete i leveranskedjan, snarare än att bara komma med krav och förväntningar.

Med det sagt, för att specifikt svara på frågan om hur vi arbetar, har vi en strategi där vi kombinerar att göra våra krav och standarder tydliga och säkerställa att de är i linje med bästa praxis, samt att vi arbetar med en stabil, ganska konsoliderad leveranskedja med långsiktiga partners. På så sätt kan vi bygga upp en varaktig relation som leder till kontinuerlig förbättring, inte bara vad gäller socialt ansvar utan även genom saminvesteringar och gemensamma projekt för miljöförbättringar.

För oss strävar vi efter största möjliga påverkan genom att fokusera på våra tier 1-leverantörer med socialt ansvar och arbetsförhållanden samtidigt som vi arbetar nära med våra tier 2-leverantörer (materialleverantörer) för att förbättra miljöprestandan. Jag är entusiastisk över att vi nu rullar ut ett program med projekt inom vår leveranskedja som specifikt fokuserar på vatten, energi och kemikalier.

Vilka har varit de mest betydande hållbarhetsutmaningarna ni har stött på och vad har ni lärt er av dem?

En av de milstolpar vi har uppnått är att fasa ut användningen av PFC

i impregneringen av alla våra tyger. Det är definitivt något vi är stolta över och det kom inte utan mycket arbete. Det kan verka som en liten förändring, men ibland har sådana små detaljer som en viss kemisk substans stora konsekvenser och behöver därför hanteras. Vad vi lärde oss från detta var att det inte finns en lösning som passar alla, och att en transparent dialog inom vår leveranskedja är nyckeln till att uppnå resultat.

Detta var kanske mer ett exempel på en milstolpe vi har nått. Om vi tittar på betydande utmaningar skulle jag säga att det fortfarande är en stor utmaning att hitta sätt att utnyttja nya affärsmodeller som är mer cirkulära än de vi har idag. Det finns många bra exempel där ute, och vi har dem själva också med uthyrningar etc., men de tenderar att stanna i en pilotfas och är svåra att skala upp på ett helt kommersiellt sätt. Lärdomen eller insikten i det är att det är svårt att förändra något betydligt när varje enskild process, från IT-system till infrastruktur och processer, är fullt optimerade för en linjär affärsmodell. Men det är inte omöjligt. Ingenting är omöjligt. Det tar bara lite mer tid och ansträngning.

Ett av Fjällrävens åtaganden är att utveckla kläder och utrustning som håller i generationer, vilket uppmuntrar människor att förlänga livscykeln av en produkt och, indirekt, köpa mindre. Detta är ett bra budskap ur ett miljöperspektiv, men hur går det ihop med de kommersiella intressena för ett vinstdrivande företag och tillväxt… hur är det möjligt att uppmuntra konsumenter att köpa mindre och ändå växa ett företag?

Detta är en fråga jag får då och då när vi pratar om produktens hållbarhet och tidlöshet. Och jag tror att det beror på hur vi tenderar att se på tillväxt, vilket betyder något som kräver att samma människor köper mer och mer. Vi tror att genom att skapa det förtroendet, konsumentrelationen och långvariga förbindelsen som leverans av hög kvalitet och hållbarhet gör, kompromissar vi inte med vår förmåga att växa. Vad jag menar är, om du är väldigt nöjd med en funktionell, långvarig jacka, var skulle du leta efter ett par byxor nästa gång, eller en ryggsäck? Och vad skulle du rekommendera dina vänner att köpa när de behöver en jacka? Jag tror inte att hållbar ekonomisk prestation är beroende av att någon konsumerar något och sedan kastar bort det. Så nej, att göra hållbar ekonomisk vinst och växa i en hållbar takt står inte i vägen för att göra tidlösa produkter.

Zalando har just lanserat en ny "pre-owned" sektion, som gör det möjligt för kunder att handla och byta in begagnade varor "med utseendet, känslan och bekvämligheten av Zalando". Med cirkularitet i frontlinjen i kampen mot avfall, har Fjällräven övervägt ett begagnat erbjudande och i så fall vilka framgångar har det haft och vilka utmaningar har ni stött på?

Jag tycker att det finns så många intressanta versioner av detta som utvecklas just nu, och jag applåderar varje enskild av dem! Vi tittar också på detta men har ännu inte materialiserat en slutlig lösning. En av övervägandena vi har haft när vi tittar på vilka lösningar som skulle ge mest värde för konsumenterna är att ta hänsyn till några av de plattformar för peer-to-peer-försäljning som redan finns. Fjällräven är faktiskt bland de tio mest sökta varumärkena på den svenska versionen av vad som skulle motsvara eBay eller liknande plattformar. Så det pågår mycket aktivitet även utan vår inblandning, så jag antar att vi arbetar för att ta reda på vad vi skulle kunna tillföra för att ytterligare accelerera fokus.

En stor ny United in Science-rapport som släpptes tidigare i månaden belyser den växande klyftan mellan de åtgärder som behövs för att hålla sig under temperaturtrösklarna och verkligheten av ansträngningarna att minska utsläppen. Koncentrationerna av växthusgaser - som redan är på sina högsta nivåer på tre miljoner år - har fortsatt att stiga. Rapporten säger att det i princip skulle kräva en pandemi-stor kolsänkning varje år från och med nu till slutet av decenniet för att ha en rimlig chans att hålla sig under 1,5°C "skyddsräcke". Påverkar kunskapen om denna större bild någonsin din motivation eller får dig att reflektera över hur stor skillnad du verkligen gör?

Det gör det, eftersom det får mig att vilja göra ännu mer. Naturligtvis kan den stora bilden ibland kännas skrämmande, och jag försöker ibland räkna ut på vilken nivå jag skulle kunna driva oss åt rätt håll, om jag skulle välja att göra något annat. Men också när man tänker på de stora stegen som krävs, måste alla som är en del av samhället ta steg som är stora inom sin sfär, och på så sätt skapa de större effekterna tillsammans. Så om något inspirerar det mig ännu mer att verkligen se till att vi bidrar med vår del. Jag måste också säga att branschinitiativen som samlar varumärken för att tillsammans titta på hur man kan tackla dessa utmaningar är inspirerande, eftersom det gör oss kapabla att ta ännu större steg i samarbete. I slutändan, när du står inför en massiv utmaning, kan du bara börja tackla den genom att ta ett steg i taget, ta ansvar för din egen del, inspirera andra att göra sin och självklart hoppas att den globala gemenskapen kan reagera och agera med den nödvändiga känslan av brådska.

Hur hoppfull är du om framtiden eller tror du att vi är på en oundviklig kollisionskurs med naturen? Vad förutser du att planetens och mänsklighetens tillstånd kommer att se ut om 50 och 100 år?

Det är en stor fråga! Jag antar att min syn är att naturen kommer att finnas kvar, på något sätt eller form som kommer att anpassa sig. Det är mänskligheten som står inför den största utmaningen om vi kommer att kunna ha ett klimat på planeten som kan upprätthålla vår civilisation. Det kan låta mycket dystert, men det är så jag uppfattar det. Och om vi fortsätter som vanligt, då är vi definitivt på en kollisionskurs. Jag är fortfarande hoppfull dock, för det finns fortfarande tid för oss att börja tänka annorlunda och att agera. Lösningarna finns där och det finns mycket som går åt rätt håll. Jag är bara orolig att det inte går tillräckligt snabbt. Så, en förutsägelse om 50 till 100 år beror på vad vi gör nu. Men i ett bästa tänkbara scenario kommer vi, genom att avstå från fossilt baserad energi, genom att bevara de sista vildmarkerna på planeten, genom att säkerställa goda levnadsstandarder för alla och genom en radikal förändring i hur vi konsumerar produkter och mat, att kunna nå en balans där vi kan upprätthålla mänskligheten och samhällena i balans med de planetära gränserna.


 
Olle PalmNews